DET HÄR MED KÄRLEKEN

(Detta är ett inlägg jag skriver till och för mig själv.. Det är öppet för er att läsa, men jag tänker inte svara på några som helst kommentarer av er)

Det är konstigt det här med kärleken. Hur den kommer, hur den stannar, och hur den en dag helt plötsligt försvinner. Jag kan inte hjälpa att undra vart den tar vägen. Lämnar den sin plats långsamt, steg för steg? Eller flyr den illa kvickt? Finns känslorna kvar även om kärleken försvunnit? Jag undrar...

Innan jag skriver nåt mer så vill jag påpeka att mina tankar och fudneringar i detta inlägg inte har något som helst att göra med den kärlek jag och Tobias delar. Den är stark and no matter what, så kommer den alltid att stanna kvar. Så är det bara. ♥ Jag vägrar tro något annat.

Men andras kärlek. Din kärlek. Er kärlek. Vad hände med den? Finns den kvar? Eller har den flyttat ut för gott? Kommer den någonsin tillbaka, eller är det lika bra att redan nu inse att den är borta. För alltid? Det är ingen rolig tanke, och jag tänker den helst inte, men kommer det aldrig mer vara ni? Ni som skrattar tillsammans, ni som avslutar varandras meningar och ni som alltid ser till att finnas där för varandra. Vad händer med er nu..? Med kärleken?

Vad är det som händer?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0