Snön som föll igår ligger fortfarande kvar på marken. Och jag känner mig alldeles varm i kroppen. Som när man var barn, och den första snön kom för att stanna. Det var nåt visst med det då, och det är det fortfarande.

Min älskling ligger fortfarande och sover. Själv ska jag kila in till köket och baka lite bröd så vi har något att äta till frukost då han vaknar. Vad resten av dagen har att erbjuda är det ingen som vet, vi har bestämt att vi bara ska ta det lugnt och inte ha några måsten. Så vi får väl se vad som händer.

Men nu väntas brödbak i köket. Vi hörs!